21 aug 2019
En lever vilken representerar bra råvara vid järnbrist

Järnbrist

Järnbrist är inte helt ovanligt och problemet växer i takt med att sjukdomar kopplade till magproblematik ökar.

Här kan man läsa det man behöver veta kring järn och järnbrist, hur det påverkar kroppen samt hur man kan lösa problematiken.

Inlägget innehåller annonslänkar.

En utförlig guide om järnbrist samt information om hur man kan stötta kroppen. Bästa kosttillskotten vid järnbrist och var man kan testa sig.

Järn är en mineral som normalt tas upp via kosten vi äter. Järnet finns både som cirkulerande form i blodet och som depå i kroppen. När järn ligger i depåer är det som ett protein och kallas då för ferritin.

Omkring 70% av kroppens järn finns i blodkroppar och cirkulerar runt i kroppen samt i muskelvävnaden. Knappa 30% finns lagrat i proteinet ferritin. Slutligen finns en mindre mängd järn kopplat till proteiner och enzymer som är viktiga för kroppens centrala funktioner såsom andning och nervsystem. [5]

Artikeln innehåller:

  1. Vad gör järn i kroppen?
  2. Vad är järnbrist?
  3. Behov
  4. Orsaker till järnbrist?
  5. Hur tas järn upp av kroppen?
  6. Här finns järn i din kost
  7. Tester för järnbrist
  8. Vilka symptom tyder på järnbrist?

Vad gör järn i kroppen?

Kroppen behöver järn för att bilda hemoglobin (Hb) vilket är ett ämne som finns i röda blodkroppar.

Hb fångar bland annat upp och transporterar ut syre från våra lungor till kroppens alla celler. [1] Det syresätter alltså våra muskler (i musklernas celler är järnet bundet till ett protein som heter myoglobin), blodet och hjärnan.

Röda blodkroppar i blodomloppet

Järn behövs även för att hjälpa kroppen med att producera dopamin. Dopamin påverkar i sin tur bland annat musklernas funktion samt humöret.

Järn är en mineral vilken vi får i oss via kosten, men att få järnbrist på grund av en dålig kosthållning är i Sverige relativt ovanligt. Dock så är kosten en mycket viktig faktor för att säkerställa balansen samt klara eventuella oförutsebara händelser på ett bra sätt.

Observant

Man bör vara lite extra observant på symptom för järnbrist om man äter en vegetarisk alternativt vegansk kost. Detta på grund av att majoriteten av järn som finns i vår kost finns i animalisk mat och då speciellt inälvsmat. Järn i animalisk kost är dessutom mer biotillgänglig för oss människor än järn från växtriket.

Ett väldigt bra tips är att införskaffa en järngryta till matlagningen . En järngryta utsöndrar järn till maten som lagas i den. Vilket innebär att kosten, oavsett vad som lagas i grytan, berikas med järn.

Brist på vitamin B12 är också en viktig faktor bakom järnbrist. Vitamin B12 är essentiell för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar. [1]

Restriktiva och hårda bantningsdieter är även det något som kan ge upphov till järnbrist. Dels för att de oftast är väldigt begränsande i intag av råvaror samt att de syftar till snabb viktnedgång.

Vid en allt för snabb viktnedgång får kroppens system och funktioner oftast problem med att anpassa sig. En snabb viktnedgång bör därmed undvikas, av många anledningar, om man inte har en bakomliggande problematik som kräver detta.

Järnet bidrar med

Många kroppsliga funktioner är beroende av ett kontinuerligt tillskott av järn. Det är en för kroppen viktig mineral och järn bidrar bland annat till:

  • att minska trötthet och utmattning
  • en bra kognitiv funktion
  • att energiomsättningen håller sig normal
  • syretransporten i kroppen
  • bildning av röda blodkroppar och hemoglobin (Hb)
  • immunsystemets normala funktion
  • celldelningsprocessen (järn har en central roll i detta) [6]

Vad är järnbrist?

En järnbrist uppkommer om kroppen får en negativ balans. Med detta menas – förlusten av järn är större än tillförseln. Alltså, tarmen absorberar sannolikt inte tillräckligt i förhållande till kroppens behov. [3]

Bild med text om järnbrist

Ett lågt blodvärde (Hb) på grund av järnbrist kallas för järnbristanemi. Symptom som t.ex. oförklarad trötthet, yrsel och hjärtklappning kan bero på järnbristanemi.

Det finns olika typer, eller kategorier, av järnbrist. Absolut järnbrist, Funktionell järnbrist och Järnbrist utan blodbrist. [3]

Absolut järnbrist

Vid en Absolut järnbrist så är kroppens järndepåer tömda och har sannolikt varit så under en tid.

Diagnosen ställs, och bekräftas, genom att mäta ferritin och detta sker genom ett blodprov. Om provet visa på ett tydligt lågt Hb innebär det att depåerna varit tömda under en längre tid.

Funktionell järnbrist

Vid inflammationer och t.ex. njursjukdomar så får man en Funktionell järnbrist. Då har man sannolikt järn i sina depåer men dessa kan inte utnyttjas samt att tunntarmens järnabsorption är hämmad.

Detta kontrolleras genom ett blodprov där man mäter järnmättnaden.

Järnbrist utan blodbrist

Både Absolut och Funktionell järnbrist går hand i hand med blodbrist då röda blodkroppar inte produceras i samma takt som ”krävs”.

Men man kan även utveckla järnbrist utan att för den skull ha blodbrist och detta är vanligare hos kvinnor än hos män.

Noteringar om järnbrist

Anemi, eller blodbrist, kan man få av flera olika anledningar. Anemi betyder att man har för lite blod medan järnbrist är just brist på järn. Järnbrist kan alltså i förlängningen leda till anemi (blodbrist).

Man behöver heller inte vara sjuk för att ha järnbrist och kroppen jobbar kontinuerligt för att kompensera och motverka olika förluster. Detta gör att symptom ofta kan vara diffusa samt svåra att tolka. Vilket i sin tur leder till att en järnbrist kan ta lång tid att upptäcka och därmed bli allvarlig.

Järnbrist och järnbristanemi är inga självständiga sjukdomar! De är båda sprungna ur någon form av problematik (allt från lättare och bagatellartad till svår och avancerad). Man ska därmed alltid undersöka bakomliggande orsaker till dessa. [8]

Behov

Ett dagligt intag av järn bör ligga på minst 15–20 mg per dag. Av detta tar kroppen generellt upp omkring 10%, vilket motsvarar någonstans kring 1–2 mg. Detta brukar motsvara dagsbehovet (exklusive blödningar, mens samt eventuella bakomliggande problem). [6]

Fertila kvinnor förlorar naturligt mer järn än män i och med menstruationen. Dock så kan det individuella behovet varierande beroende på mensens riklighet samt dess längd. Men sannolikt har kvinnor i åldern 15 till 60 ett något större behov av järn än män.

Största behovet av järn har gravida kvinnor och då speciellt under de tre sista månaderna av graviditeten. Har man som gravid kvinna väl påfyllda depåer är behovet mindre medans en omvänd situation kräver mer järn.

Under en graviditet sker vanligen flertalet blodkontroller just på grund av känsligheten och situationen man är i med ett barn växande i magen.

Det är inte ovanligt att man som gravid får äta kosttillskott i form av järntabletter.

I takt med ökad ålder så minskar generellt kroppens upptaget av järn vilket även det kan vara en anledning till att både testa sig för järnbrist samt ta järntillskott.

Knapp för att köpa järntillskott

Orsaker till järnbrist

Det kan finnas flera orsaker, både naturliga samt de som är komna av en bakomliggande problematik så som t.ex. sjukdom eller medicinering.

Man kan dela upp järnbrist i lite olika kategorier.

Ökad blodförlust

Blödningar genom skada.

Blödningar via tarmen som t.ex. läckande tarm, ulcerös kolit, tumörer (koloncancer), hemorrojder, inflammatoriska tarmsjukdomar.

Mycket rikliga menstruationer.

Vid blodgivning.

Ökat järnbehov

Vid graviditet.

För barn vid snabb tillväxt under barnåren eller ungdomen.

Vid olika medicinska behandlingar som vid t.ex. njursvikt och cancer.

Vid behandling av B12-folat-bristanemi hos patienter med inledande ”normal” järnstatus.

Minskat järnupptag

Av tarmen nedsatt järnabsorption vilket vanligen beror på någon form av magproblematik så som IBS, celiaki, ulcerös kolit, tarmoperationer, magsäcksoperationer, m.m.

Minskat upptag kan även naturligt ske vid hög ålder.

Hur tas järn upp av kroppen?

Som med de flesta mineraler och vitaminer tas också järn upp via tunntarmen. Cellerna i tunntarmen avgör och reglerar även hur mycket järn som behöver tas upp av kroppen.

Det finns inget naturligt sätt för kroppen att avyttra järn, det innebär att tarmen vanligen enbart tar upp för det behov som föreligger och resterande järn följer med avföringen ut den naturliga vägen.

Från tunntarmen går järnet vidare ut i blodet som transporterar det till benmärgen. I benmärgen bildas sedan de röda blodkropparna.

Järn lagras också i kroppen och då primärt i levern, mjälten och (självklart) benmärgen. [1]

Här finns järn i din kost

För det första, järn finns i två olika typer eller former. Dels hemjärn och dels icke-hemjärn. [8] Hemjärn är den formen som finns i animaliska råvaror, alltså kött, inälvsmat och blodmat. Icke-hemjärn kommer från växtriket, alltså vegetariska råvaror.

Hemjärn från animalier är mer biotillgängligt för kroppen än järn i växtriket. [2]

Råvaror

Primärt så finns järn i animaliska produkter så som inälvsmat, blodprodukter och kött. Men man hittar även järn i växtriket. Vissa bladgrönsaker, broccoli, fröer och nötter innehåller även de järn.

C-vitamin är alltid en god ide att inta tillsammans med järn då upptaget stimuleras och underlättas av detta.

Men se upp med mejeriprodukter samt kaffe, under måltiden eller i samband med måltiden, då dessa hämmar och motverkar upptaget av järn.

En uppradning av en del av de råvaror (utan någon specifik rangordning) som innehåller järn:

  • Blod från t.ex. gris och nöt
  • Lever från t.ex. gris, nöt och kyckling
  • Inälvsmat så som hjärta, märgben, m.m.
  • Torkat ren kött
  • Äggula
  • Kött i allmänhet
  • Skaldjur
  • Pumpafrön
  • Sesamfrön
  • Cashewnötter
  • Hasselnötter
  • Persilja
  • Kakao
  • Torkade blåbär
  • Torkade alger
  • Broccoli
  • Spenat [4]

Tester för järnbrist

Man kan på flera sätt testa sig för en eventuell järnbrist. Eftersom man inte alltid uppmärksammar en brist innan det gått (för) långt så är det en god ide att låta testa sig då och då.

Detta gäller speciellt om man tillhör en riskgrupp med någon form av sjukdomsbild och då specifikt i mag- /tarmkanalen. Men även om man varit med om en olycka och i samband med detta förlorat blod, om man är gravid, äldre eller av någon anledning äter mediciner och/eller genomgått en mag- /tarmoperation.

Vårdcentralen genomför tester för järnbrist om man sökt hjälp hos dem för symptom som kan kopplas till detta.

Det går också fint att själv, som privatperson, beställa och ta tester för just järnbrist och då finns bland annat Werlabs som har en bra och upparbetad service för detta.

Knapp för att beställa test för järnbrist

Werlabs ger snabba provsvar och återkoppling med personliga läkarkommentarer.

Kosttillskott

Om man misstänker järnbrist ska man inte låta detta gå obehandlat då det med tiden kan ge allvarliga konsekvenser. Sannolikt finns det, som vi nämnt ovan i artikeln, en bakomliggande problematik som leder fram till järnbristen och denna behöver adresseras samt åtgärdas.

Järnbrist kan behandlas på lite olika sätt, beroende på vilket behovet är, men vanligen är det via järntillskott i form av järntabletter eller järnkapslar som ett vanligt kosttillskott. Själva järnbristen, om det inte föreligger en allvarlig bakomliggande sjukdom, brukar kunna åtgärdas under en överskådlig tid. [3]

Vid intag av kosttillskott för järn ska tillverkarens rekommendationer alltid följas. Detta för att kroppen inte kan avyttra ett överskott och ett större järnöverskott (kallat fritt järn) kan orsaka förgiftningsskador. [5] Vidare ska kosttillskott inte tas som ersättning för en god kosthållning.

Dock så ska man alltid undersöka den underliggande orsaken till järnbristen så att man kan åtgärda källan till problemet.

Något som alltid är bra att göra är att se över sin kosthållning och införa råvaror som är rika på just järn. Kosthållningen har en stor betydelse för hälsan över lag och små förändringar i kosten kan ge stora resultat över tid.

Vilka symptom tyder på järnbrist?

Oförklarligt trött och orkeslös

Då järn krävs för att bilda Hb, ett protein i röda blodkroppar, som transporterar syre kan man bli mycket trött och orkeslös vid järnbrist.

Yrsel

Syre transporteras inte lika väl och i tillräckliga mängder i kroppen vilket gör att man blir yr och får yrsel.

Blek hy

Den mindre mängden röda blodkroppar försämrar blodcirkulationen vilket gör att hyn ser blek och livlös ut.

Andfådd vid liten ansträngning

Det blir svårare för kroppen att tillgodogöra sig, samt transportera, syret och man blir då lättare andfådd.

Hjärtklappning

Då färre röda blodkroppar produceras minska blodmängden vilket kan resultera i hjärtklappning.

Huvudvärk

Blodet har en lägre syresättning och orsakar därmed huvudvärk.

Koncentrationssvårigheter

Järnbrist kan påverka hjärnans signalsubstanser vilket gör att de fungera sämre.

Apati

En konsekvens av försämrade funktion för signalsubstanserna är att man kan känna apati och likgiltighet.

Avslutande ord

Kroppen reglerar kontinuerligt upptaget av järn via kosten för att kompensera behovet. En järnbrist uppstår när kroppens depåer inte längre räcker till för att hantera behovet samt upptaget är för litet alternativt obefintligt.

Symptomen för järnbrist kan vara diffusa och ibland svåra att upptäcka vilket gör att många sannolikt går runt med en obehandlad järnbrist. Detta kan på sikt leda till både svåra och allvarliga effekter för kroppen.

Lyssna på din kropp och var inte orolig för att testa ”en gång för mycket” istället för att lida. Järnbrist kan vara enkelt att åtgärda.

Magnus & Jenny

[1] 1177.se
[2] Internetmedicin
[3] Doktorn.com
[4] Matkalkyl
[5] Kronans apotek
[6] Bodystore
[7] Werlabs
[8] Läkartidningen

11 aug 2019
Håller händerna som ett hjärta framför magen för att symbolisera näringsupptag i magen

Näringsupptag och matsmältning – Hur man äter bättre!

Näringsupptag och matsmältning, kan man förbättra sin hälsa genom hur man äter? Om man äter nyttig mat med mycket näring i sig så får självklart kroppen allt den behöver. Eller?

Nja, kroppen är mer komplex än så och det är många faktorer som spelar in. Näringsupptag och matsmältning är inga undantag, man kan med enkla medel påverka och förbättra sin hälsa.

Inlägget innehåller annonslänkar.

Inom näringsvärlden spenderas mycket tid till att prata om vad vi ska äta. Vad olika råvaror innehåller i form av näring och vad kroppen behöver. Men det är bara en del och ett synsätt av hälsa och det motsvarar inte alltid ett faktiskt näringsupptag. När man talar om näring i kosten behöver man sannolikt ett mer holistiskt synsätt.

Bara för att man äter en råvara som innehåller en viss mängd näring så är det inget som säger att kroppen faktisk tillgodogör sig denna mängd näring.

Innehållsförteckning:

  1. Att äta bättre
  2. Autonoma nervsystemet
  3. Förbereda matsmältning
  4. Tugga
  5. Mättnad
  6. Näringsbrister
  7. Avslutande ord

Att äta bättre

Det är inte helt lätt att vara kostrådgivare och det är absolut inte lätt att som enskild person hitta rätt bland alla råd. För båda parter är det mycket att tänka på och alla är vi olika individer med olika behov, förutsättningar och bakgrund.

I denna artikel kommer vi fokusera på ”hur man äter” och betydelsen av detta. Kan man påverka sin matsmältning och sitt näringsupptag genom att ändra på sitt sätt att äta?

Ett ämne man sällan berör är ju just hur man äter, om man ställer detta i förhållande till hur mycket det pratas om vad man äter så existerar knappt ”hur” diskussionen.

Men hur man äter kan vara väldigt viktigt för hur mycket näring som kroppen faktiskt kan tillgodose sig. Det tillsammans med sinnesstämningen vid måltiden kan förändra näringsupptaget i kosten dramatiskt.

Autonoma nervsystemet

Vi människor är egentligen helt och hållet hormonstyrda. Man kan tycka att man är si eller så, att man har kontroll över sin kropp och så vidare, men det är hormonerna som styr.

Det autonoma nervsystemet har två grenar:

Sympatiska nervsystemet = Detta system aktiveras, lite förenklat, när kroppens stressystem agerar. Det gäller både fysisk och psykisk stress. Flykt- och kampresponser (fight-or-flight) är påkopplade för att förbereda kroppen på fysisk aktivitet.

Parasympatiska nervsystemet = Detta system aktiveras, lite förenklat, när kroppen är i vila. Stresshormonerna sjunker och kroppens läkningsprocesser förbättras. Det bidrar även till att kroppens matspjälkningsapparat stimuleras och fungerar som bäst.

Dessa två system behöver arbeta i rätt tid och med rätt sak för att kroppen ska fungera korrekt. [1]

Det Sympatiska nervsystemet säkerställer t.ex. att vi har tillräckligt med blodflöde för att komma undan och för att försvara oss i en nödsituation. Blodet avleds då från bland annat matsmältningssystemet för att omdirigeras till våra muskler.

Detta är vårt stress- och skyddssystem som startar när vi svävar i livsfara. Man behöver inte smälta lunchen för att överleva i stunden och denna funktion kopplas då bort. Att snabbt undkomma fara är därmed prioritet ett för kroppen, så fullt påslag av adrenalin.

Parasympatiska nervsystemet arbetar för oss i det tysta. Det reglerar tarmens rörelser för att transportera maten genom hela tarmkanalen så att maten bryts ner korrekt och all näring tas upp.

Dock så har det Parasympatiska systemet svårt att arbeta rätt och bra under stress.

Människans tarmsystem där allt näringsupptag sker

Dåtid och nutid

Idag kanske vi inte springer ifrån björnattacker eller slåss med vilda djur varje dag. Dock så känner nog de flesta igen sig i vardagsstress, en kontinuerlig stress som tyvärr kan vara svår att släppa.

Det kan med andra ord vara svårt att finna ro och koppla av när kroppen faktiskt behöver det. Som t.ex. vid en måltid.

Det Autonoma nervsystemet är ett arv från våra förfäder och under den Paleolitiska eran var dessa livsavgörande. I vår moderna värld så kan de ibland verka lite konstiga och krocka, dock så är de fortfarande helt avgörande för vår hälsa. Det är viktigt att vi förstår oss på dessa och kan hitta rutiner som stöttar och hjälper.

Förbereda matsmältning

För att främja matsmältningen är en av nycklarna att engagera det Parasympatiska nervsystemet. Och för att göra detta kan man aktivt välja att förbereda sig inför en måltid.

Några väldigt enkla rutiner och handlingar är:

  • Lägga bort telefonen ett tag innan det är dags för mat
  • Avsluta eventuellt arbete innan du påbörjar måltiden
  • Ta några djupa inandningar med långsamma utandning, för att rensa kroppen och syresätta organen lite extra
  • Observera, med både syn och lukt, din mat för att få igång salivutsöndringen
  • Ge tacksamhet för maten du ska äta, barndomens bordsbön kanske hade en större innebörd
  • Aktivera Vagusnerven genom att sjunga, brumma, nynna, skratta eller gurgla vatten [2]
  • Att äta i ett sammanhang med människor man älskar är klart underskattat, här hamnar man automatiskt i ett lugn

Kommer alla dessa rutiner att genomföras, eller ens vara möjliga, varje gång du äter? Troligen inte.

Men se var du kan göra små förbättringar och förändringar i ditt liv. Att slappna av och hamna i ett mer Parasympatiskt tillstånd ger matsmältningssystemet en chans att göra sitt jobb ordentligt. Alltså bryta ner och ta upp maximalt av näringsämnen från maten du äter.

Tugga

Hur du äter kan göra en stor skillnad för din mättnad, matsmältning och näringsupptag. Själva tuggandet har betydelse. Att sakta ner, tugga maten väl och ta det lugnt är enormt viktigt!

Att tugga väl är särskilt viktigt om du har tecken på matsmältningsbesvär vilka ofta brukar yttra sig i olika symptom (under måltiden, i direkt anslutning till måltiden eller strax efter) som t.ex.:

  • Uppsvälld mage
  • Rapningar
  • Magkramper
  • Halsbränna

Har man dessutom en bakomliggande problematik i form av IBS, Crohns, Celiaki, Ulcerös kolit, eller liknande så är det extra viktigt att maten tuggas väl. Vid en mag- /tarmproblematik så föreligger ofta en skada och/eller inflammation i/på tarmen vilken gör att näringsupptaget försämras. Allt man kan göra för att öka möjligheten till ett större näringsupptag är därmed extra viktiga.

Att tugga utsätter din mat också för mer salivamylas, en matsmältningsenzymer som främst verkar på stärkelse (kolhydrater). Utan denna enzymaktivitet kan mat endast delvis smältas och brytas ner, vilket gör att du kan få matsmältningsproblem.

Så, hur många tuggor är perfekt? Det finns ingen enskilt rätt svar här, men en rekommendation är att sikta på 20–30 tuggor per matbit (beroende på vad man äter).

Låter det för jobbigt och mycket? Om du är under 10 tuggor per matbit, dubbla vad du gör just nu och gå därifrån. Stress inte över det, fundera på hur mycket du tuggar och förändra med tiden.

Att lägga ner gaffel och kniv mellan matbitarna är en metod som fungerar bra och hjälper.

Mättnad

Tuggandet spelar sannolikt även en roll för att känna mättnad. Om man äter för snabbt, och därmed inte tuggar lika väl, får man en tendens till att äta mer än vid en vältuggad måltid. Man känner först efter att man ätit att måltiden var för stor.

När man tuggar maten väl och tar tid på sig hinner kroppen med och signaler om mättnad kommer i tid.

“Lura” matsmältningssystemet

Vi kommer inte att beröra detta så mycket i denna artikel. Men två saker som kan lura matsmältningssystemet, och därmed påverka näringsupptag, är att tugga tuggummi och dricka sin mat.

Som man kan läsa ovan så startar en mängd processer i kroppen när man börjar tugga sin mat.

Kroppen ser dock ingen skillnad på mat och tuggummi vilket gör att samma processer startar när man tuggar tuggummi som när man äter. Skillnaden är dock att kroppen inte får någon mat att behandla och ta upp näring ifrån.

När man dricker sin mat genom t.ex. matiga smoothies eller liknande så hinner kroppens system inte med. Detta uppfattas inte som mat då tuggandet inte startar.

Vid enstaka tillfällen har detta ingen avgörande skillnad. Men om man som rutin t.ex. dricker sin lunch “on the go” varje dag kommer näringsupptaget för alla nyttigheter man har i sin smoothies sannolikt inte att tas upp och komma kroppen tillgodo.

Man lurar sig själv och sin kropp.

Näringsbrister

Rent allmänt och generellt så är vanliga näringsbrister D-vitamin, Omega3, B12, Magnesium, Järn och Zink. Detta kan såklart bero på mycket men hur man äter sina måltider är en faktor som kan göra skillnad tillsammans med en bra kosthållning.

Näringsbrister kan ha sitt ursprung i flera olika anledningar. En dålig eller allt för liksidig kosthållning, en bakomliggande problematik som mag- /och tarmproblem, långvarig stress, yttre påverkan i form av kemikalier, skador, m.m.

Ett näringsämne fungerar i samverkan med andra näringsämnen och det är därmed klokt att se över hela kroppens behov och näringsintag. Både vad gäller kost och tillskott för att försäkra sig om att man är i balans och för att förbättra sitt näringsupptag.

Werlabs erbjuder hälsokontroller via blodprov och har många provtagningsställen man kan välja på. Det är enkelt och smidigt, bara att ta sig till ett provtagningsställe som tar blodprov. De skickar in provet till Werlabs och efter ett litet tag får man utförliga svar med läkarkommentarer på sin hälsokontroll.

Werlabs har ett fokus på livsstilssjukdomar och deras ambition är att erbjuda förebyggande information genom sina hälsokontroller. Så att personen i fråga kan göra förändringar i kost och träning och förebygga eventuella näringsbrister samt livsstilssjukdomar. [3]

Avslutande ord

Att stirra sig blind på en råvaras näringsinnehåll ger inte en helhet för hälsa. Man behöver se till hela kosthållningen, hur man äter maten, stress och mycket mer.

Näringsupptag och matsmältning kan förbättras genom små enkla rutiner.

Speciellt viktigt att tugga sin mat väl och se till det Parasympatiska nervsystemet är det om man har någon form av problematik med magen och/eller tarmarna. Kanske man inte märker någon skillnad omgående men med tiden kommer kroppen få möjlighet till att ta upp mer näringsämnen.

Så i korta drag, hur man äter sin måltid kan på sikt påverka näringsupptaget och därmed hälsan. Sätt rutiner kring måltiden som passar dig och som syftar till att komma in i ett lugn. Tugga maten ordentligt och, framför allt, njut av alla underbara råvaror och smaker!

Magnus & Jenny

[1] wikipedia.com
[2] wikipedia.com
[3] Werlabs

14 jul 2019
Bild på Puori kosttillskott M3 magnesium

Magnesium

Magnesium visar sig vara mer och mer viktig för en hel rad olika funktioner i kroppen. Det är en i princip bortglömd mineral som nu i allt fler sammanhang gör sig gällande.

Inlägget innehåller annonslänkar.

Genom ett par enkla Googlesökningar hittar man undersökningar om att upp till 90% av Sveriges befolkning kan ha magnesiumbrist.

Här följer en guide på allt du behöver veta om mineralen magnesium. Vad, varför och hur magnesium fungerar.

Köp bästa magnesiumtillskottet enkelt här .

Varför magnesiumbrist?

Man kan såklart spekulera i vad detta beror på men några anledningar kan vara utarmande av jorden. Moderna odlingsmetoder som kanske till och med innefattar GMO.

Att vi skördar omogna grönsaker och frukter som sedan fraktas halva jorden för att slutligen hamna i butikens hyllor. Starkt raffinerade och processade produkter. Allt bidrar till att minska näringsvärdet i maten.

Stress, sömnbrist, matsmältning, återuppbyggnad, depression, kramper, benskörhet och utmattning – Magnesium hjälper till, stöttar och har koppling till allt detta.

Mer än 300 (trehundra!) enzymer i kroppen behöver närvaron av magnesium för att fungera korrekt.

Mineralen är helt nödvändig för musklerna och styr funktionen som får dem att släppa taget och slappna av, det som håller oss borta från kramper. Då kommer man direkt att tänka på hjärtat och att hjärtat är en muskel…

Köp magnesium

Vad är magnesium bra för?

Magnesium är, som vi nämnt ovan, en livsnödvändig mineral för kroppen. Den är med i flera funktioner, den samverkar med andra mineraler, vitaminer och antioxidanter samt verkar muskelavslappnande.

Den är bland annat kopplat till diabetes, nedstämdhet och benskörhet. Vilket innebär att ett normalt intag av magnesium bör bidra till att motverka utvecklingen av diabetes typ 2. Hämmar nedstämdhet då det är en del i tillverkningen av kroppens lyckohormon serotonin samt stärker skelettet genom sin samverkan med kalcium.

Serotonin är ett hormon med många funktioner. Det är ett belöningshormon, så att man känner sig glad och nöjd. Men det reglerar även sömn, trygghetskänslan och koncentrationsförmågan. Vid depressioner så har kroppen mycket låga, om några, halter av serotonin.

Även träning stärker skelettet genom att kalcium lagras bättre och benmassan blir tätare genom rörelse och belastning.

Kalcium är den mineralen som drar ihop muskeln. Magnesium och kalcium samverkar alltså. De behöver även varandra för att bygga skelettet och tänderna, här tillsammans med bl.a. D-vitamin och C-vitamin.

Men detta är bara en liten del av allt som magnesium gör för våra kroppar, listan kan göras lång (längre än denna):

  • Främjar en normal nervfunktion samt muskelfunktion
  • Samverkar vid skapandet av enzymer och DNA
  • Är viktigt för blodtrycket
  • Styr halten kalcium
  • Reglerar metabola processer
  • Samverkar med D-vitamin och C-vitamin
  • Positivt för immunförsvaret
  • Stärker skelettet
  • Stödjer en normal leverfunktion
  • Stödjer en normal matsmältning

Det motverkar även restless legs (myror i benen), förstoppning samt sömnproblem. Många märker en tydlig skillnad efter att de börjat med magnesium som kosttillskott vid dessa besvär.

PMS och fibromyalgi är två hormonellt relaterade tillstånd som kan dämpas, av en för kroppen, tillfredsställande mängd.

Magnesium kan även minska sötsug, mineraler i vår kropp påverkar alltså mycket mer än man kan ana.

Varför får man en magnesiumbrist?

Vanligaste orsaken till magnesiumbrist är någon form av sjukdomstillstånd och då vanligen magrelaterade sådana.

Mineralen tas upp av mag-/tarmkanalen, primärt tunntarmen, och om det förekommer en problematik här påverkas, bland mycket annat, upptaget av mineraler så som t.ex. magnesium.

Nedsatt näringsupptag är alltså ett generellt stort problem vid mag-/tarmrelaterade problematiker, inte enbart vad gäller magnesium.

Att man inte får i sig tillräckligt via kosten är en annan anledning. Detta kan ha flera orsaker, men primärt kan det handla om en för ensidig kosthållning, någon form av ätstörning, stort intag av alkohol (alkoholism) eller långvariga diarréer.

Men problem med sköldkörteln eller en D-vitaminbrist kan även det skapa magnesiumbrist. D-vitamin främjar upptaget av magnesium i kroppen och solbristen i Sverige under mer än 6 månader per år gör detta till en liten varningssignal. Läs gärna mer om D-vitamin på vår tidigare artikel om detta.

Mängden magnesium i kroppen regleras av njurarna så om man har njurproblem som t.ex. njursvikt är man sannolikt i riskzonen.

Stress, med sömnbrist och en pressad livssituation minskar upptaget samt gör att kroppen förbrukar magnesium snabbare. Även höga intag av socker och koffein minskar kroppens upptag av magnesium.

Vissa typer av medicin, speciellt urindrivande och vattendrivande (mot t.ex. högt blodtryck), minskar upptaget alternativt tömmer kroppens depåer av magnesium.

Magnesiumtillskott kan i vissa fall påverka effekten av annan medicin, ett råd är därmed att man pratar med sin läkare innan man börjar äta kosttillskott om man äter receptbelagd medicin.

Det finns mycket som påverkar magnesiumhalten i kroppen, vi är komplexa och har många områden att jobba på för att stärka kroppens funktioner och optimera vår hälsa.

Finns det tillfällen då man behöver fundera lite extra kring magnesium och kroppens behov?

Gravida kvinnor har ett generellt större behov av magnesium. Att vara gravid innebär att kroppen får utstå en påfrestning och det växande barnet behöver näring för en normal utveckling. Detta gör att man som gravid kanske behöver se över behovet av ett ökat intag.

För barn som växer pågår en kontinuerlig uppbyggnad av skelettet. Här är det extra viktigt att tillgodose kroppen med rätt mängd magnesium. Att man får i sig detta tidigt i livet är viktigt då det är här nervernas utveckling sker.

Med stigande ålder så avtar kroppens förmåga att lagra magnesium (detta avtar redan i 30-års åldern), så äldre tillsammans med barn och gravida gör klokt i att ge magnesium en extra tanke då och då.

Hormonstörande mediciner och även p-piller kan påverka halten av magnesium i kroppen.

Elitidrottare som tränar både betydligt mer och hårdare än vardagsmotionärer kan genom den tuffa påverkan för musklerna samt den sannolikt ökade utsöndringen av svett relativt lätt drabbas av magnesiumbrist.

Om man har ett högt intag av mejerierprodukter samt kostfiber så kan detta hämma upptaget av magnesium. Det är kalciumet samt mjölkproteinet i mejerier som påverkar upptaget.

Höga halter av kalcium reglerar ner kroppens magnesiumupptaget och mjölkprotein kan verka störande för mag-/tarmkanalen och därmed påverka tunntarmens upptagningsförmåga av mineraler. Vissa kostfiber innehåller inulin som kan störa matsmältningen och därmed upptaget av näringsämnen.

Olika kosthållningar och dieter kan också vara en grund till magnesiumbrist. Bland annat kan nämnas de lite mer extrema bantningsdieterna, olika typer av ”bantningspiller” samt magsäcksoperationer som gastric bypass, gastric sleeve, m.m.

Signaler och symptom för magnesiumbrist

Signaler och symptom för en eventuell magnesiumbrist kan vara både diffusa och likna andra symptom. Det kan vara brist på andra mineraler eller långvarig stress.

Men om du upplever någon eller flera av nedanstående symptom kan det vara en god idé att testa med att fylla på med magnesium under en period. Kanske kan detta lindra dina besvär.

Vanliga signaler och symptom vid magnesiumbrist:

  • Muskelkramp, just kramper i vaderna under nätterna brukar vara en tidig och tydlig signal.
  • Sömnbrist, en orolig sömn där man ofta vaknar flera gånger under natten
  • Sämre koncentrationsförmåga och lätt till irritation
  • Svår huvudvärk och migrän
  • Matsmältningsproblem (matspjälkning)
  • Domningar i armar, händer och ben
  • Ofrivilliga darrningar
  • Allmänt försämrat immunförsvar
  • Ökad svettmängd

Mer allvarliga och grava magnesiumbrister kan ge symptom som:

  • Benskörhet
  • Njurproblematik
  • Hämmad tillväxt
  • Försämrad tandemalj
  • Depression, ångest stark oro
  • Hjärtklappningar

Var hittar vi magnesium i kosten?

Magnesium är grunden i och till mycket! Det finns naturligt i flera råvaror som sannolikt alla äter till vardags mer eller mindre.

Utan inbördes mängdordning:

  • Gröna bladgrönsaker
  • Gräsbeteskött
  • Broccoli
  • Himalayasalt
  • Pumpafrön
  • Raw kakao
  • Mandel
  • Paranötter
  • Räkor
  • Nypon
  • Gurkmeja
  • Fisk
  • Cashewnötter
  • Hasselnötter
  • Vitkål
  • Kelp (en alg)
  • Banan
  • Valnötter
  • Linfrön

…och många fler!

Magnesium som kosttillskott

Det första, bästa och mest naturliga sättet för att få i sig magnesium är alltid via kosten. Det är en självklarhet. Men om det trots en bra kosthållning skulle föreligga en brist så ska man inte tveka på att använda kosttillskott.

Magnesium tas upp primärt av tunntarmen och upptaget är beroende av hur magnesiumformerna är lösliga. Olika magnesium tas upp olika mycket och lätt, magnesiumcitrat och magnesiumlaktat tas t.ex. upp fortare och därmed även lättare av kroppen än magnesiumoxid. Men användningen av olika kosttillskott över tid visar dock på en marginell skillnad.

Vi använder oss av kosttillskottet Magnesium M3 från Puori för att hälsoboosta och ge kroppen det där extra som höjer funktionen ännu ett snäpp. Puori´s kosttillskott innehåller även zink samt vitamin B6 och äppelsyra (vilket är ett naturligt konserveringsmedel). Allt för att främja upptaget och underlätta för kroppen.

Köp magnesium

Kosttillskott med magnesium bör tas innan man lägger sig just för att det har en avslappnande effekt på musklerna. Man kan även ta det efter träning då musklerna behöver repareras och återhämtas.

Kosttillskott bör ej användas som ett alternativ till en varierad kost. Ren och naturlig mat är alltid grunden till riktigt hälsa.

Vid allvarliga och riktigt svåra fall av magnesiumbrist kan magnesium behöva tillföras intravenöst och detta sker då självklart under läkarvård.

Magnesiumolja

Har du provat magnesiumolja , den kan ha flera fördelar i förhållande till andra magnesiumtillskott. Speciellt om man har någon form av magproblematik som läckande tarm, IBS, Crohns, Ulcerös kolit eller Celiaki (glutenintolerans).

Detta för att oljan sprejas på huden som då absorberar kosttillskottet. Den går alltså inte den vanliga vägen genom matsmältningen och vidare ner i tarmarna.

Magnesiumolja kan därmed vara ett smidigt och effektivt sätt att få i sig tillräckligt med magnesium och då genom huden! Något att tänka på om man har en magproblematik.

Rekommenderat dagligt intag

Ett rekommenderat dagligt intag, RDI, är kanske inte världens bästa mått då det är just en rekommendation. Måttet är framtaget för en population och inte för dig som individ.

RDI är en minsta volym för att klara hälsan och för att stävja bristsymptom plus en säkerhetsmarginal för individuella variationer. Med andra ord, inte optimal på något sätt.

Men ett rekommenderat dagligt intag av magnesium för män är 250 milligram (mg) och för kvinnor 280 mg, för barn under 9 år gäller 20 mg.

Kan man överkonsumera magnesium?

För en fullt frisk person så bör man inte kunna överkonsumera magnesium bara sådär. Normalt så sker utsöndringen via njurarna och man kissar helt enkelt ut överbliven magnesium.

Man kan sannolikt enbart riskera en överkonsumtion om man tar mycket och för stora doser av kosttillskott.

Men om man har någon form av njursjukdom är det helt annorlunda och man går då sannolikt under läkarvård och får rekommendationer genom detta.

Ett första tecken på överkonsumtion i samband med magnesiumtillskott är lös mage och diarré.

Testa sig för eventuella brister

Vår rekommendation är alltid att låta testa sig för att se exakt vilka nivåer man har och därefter fatta beslut om hur man går vidare med eventuella kosttillskott.

Vi kan varmt rekommendera Werlabs som finns med hela 140 provtagningsställen i Sverige, de har en smidig hantering och en fantastiskt bra och fin återkoppling av resultaten.

Avslutande ord

Magnesium är inblandad i många och för din hälsa avgörande funktioner i din kropp. Vi hoppas att du med denna artikel fått en större och bredare kunskap kring mineralen magnesium.

Med kunskap och information kan man göra stora hälsovinster och förbättra sitt liv på många sätt.

Magnus & Jenny

Källor:
Jonas bergqvist
Utbildningen PI kostrådgivare
Nutritionsfakta
Livsmedelsverket

21 jan 2019

24-timmars fasta

Ta dig tid och gör en 24-timmars fasta t.ex. var 14:e dag, en kort fasta på enbart vatten (och ev. kaffe och/eller te).

Vår kropp behöver inte mat ett fast antal gånger om dagen som vi så felaktigt blir påminda om av diverse olika dieter allt som oftast, kroppen som har utvecklats under hundra tusentals år är smartare än så. Vi klarar oss i flera dagar utan fast föda och under kortare fastande perioder händer det dessutom en hel del positivt i våra kroppar.

Effekter av en 24-timmars fasta

När man dricker endast vatten, och kanske kaffe eller te om det känns som ett måste, så stimuleras inte blodsockret och insulinutsöndringen på det sätt som sker när man äter. Man får alltså ett jämnare blodsocker till skillnad från när man äter fast föda och i synnerhet fast föda innehållande socker (kolhydrater), vilket tyvärr finns tillsatt i många livsmedel.

Man behöver inte gå längre än till butiken och titta på “ren” kyckling som innehåller tillsatt socker, varför förstöra maten med tillsatser undrar man lite uppgivet. Svaret kanske är lättare än man anar, insulinet triggar aptiten och suget efter mer mat och då gärna (dåliga) sockerrika produkter.

En 24-timmars fasta görs det fysiska suget efter socker mindre men det finns kvar mentalt och känslomässigt, vilket är minst lika svårt och jobbigt. Vanan att stoppa i sig en sockerrik produkt är oftast svår att bryta…

fasta

Fördelar med en 24-timmars fasta

Det finns många fördelar med en kortare fasta, speciellt om man vill bryta ett sockerberoendet som tyvärr lätt kan byggts upp.

Det fina med en kortare fasta är (bl.a.):

– Jämnare energinivå under dygnet
– Fettförbränningen ökar
– Låga insulinvärden
– hGH (tillväxthormon) utsöndras i kroppen, även kallat ungdomshormon, detta sker naturligt vid de första timmarna av sömn men också vid kortare fasta

Det finns alltså en hel del att kämpa för!

När vi fastar här “Under vårt tak” så brukar det bli från lunch till lunch, detta fungerar även jättebra när man jobbar. Man orkar utan problem träna på kvällen och jobba dagen efter och man känner sig underligt nog mer skärpt och produktiv.

På kvällen kan det ibland vara jobbigt. Jobbigt just för att man är så van vid att sitta och äta något, annars brukar det inte vara några problem. Man känner sig faktisk lättare flera dagar efter själva fastan och detta gör att det blir ännu lättare nästa gång man känner för att fasta!

Referenser

Läs gärna Jonas Colting´s bok “Den nakna hälsan” där han skriver mycket mer om detta och annat som är väl värt att läsa. Han har ofta starka och kontroversiella åsikter men som alltid – läs och skapa dig en egen uppfattning.

Titta också på Mark´s Daily Apple. Mark Sisson, som driver “Mark´s Daily Apple” skriver oerhört mycket bra, är en stark förespråkare för Primal samt Paleo och har något han kallar för The Primal Blueprint, vilket lätt kan beskrivas som en plan för Paleolivsstilen.

Nu tar vi oss ett glas vatten, skål!

Magnus & Jenny

10 Nov 2017

Gurkmeja är hälsokost förpackat i en rot

Det har väl inte undgått någon att Gurkmeja (Curcuma longa) är välgörande för vår kropp och har en rad hälsofördelar, alltså rena hälsokostpaketet förpackat i en liten gul rot.

Inlägget är om Gurkmeja och innehåller annonslänkar.

Köp gurkmeja

Gurkmeja är en näst intill magisk rot med fantastiska hälsovinster. Allt ifrån starkt inflammationshämmande och förbättrad matsmältning till att skydda levern mot gifter!

Historia

Med sitt ursprung från Sydostasien så har Gurkmeja under mer än fyra tusen år använts inom Ayurvedisk läkekonst som naturläkemedel vid många behandlingar så som Inflammationer, Hudproblem, Matsmältningsproblem, Leversjukdomar, m.m. [2].

Sannolikt så förde Marco Polo in örten till Europa då han till och med omnämner den i en av sina egna böcker [2].

Gurkmeja tillhör arten ingefära (och även smaken påminner något om ingefära men kanske något mer bitter) och det är växtens jordstam som blir det gula pulver vilket vi är vana att se i butiken. Men självklart finns det även färsk Gurkmeja att köpa och detta hittar man vanligen i en butik med välsorterad grönsaksavdelning.

Jordstammen kokas först och man torkar den sedan för att slutligen mala Gurkmejan till ett pulver. Pulvret kan så klart användas som krydda, det ger bland annat den gula färgen till curry, och man kan blanda den i olika rätter eller drycker – så som t.ex. Guldmjölk som är väldigt populärt! Men det gula pulvret används även vid färgning av trä, papper och läder.

Kurkumin

Gurkmeja är fyllt av antioxidanter och det är speciellt en antioxidant, kurkumin (även “curcumin”), som är extra intressant. Denna antioxidant samordnar med övriga men har även en så kallad ”chefsroll” och är därmed styrande. Kurkumin är alltså den aktiva ingrediensen i Gurkmeja och det som omskrivs mest, det har gjorts mängder (tusentals) av studier kring denna antioxidant [1].

Mald Gurkmeja

Hälsofördelar

Som vi har skrivit här ovan så är Gurkmeja väldigt väldokumenterad, det har gjorts mängder av studier kring dess hälsoeffekter och det är en av de starkaste antiinflammatoriska ”kryddorna” som finns. Den har många stöttande och stärkande effekter för våra kroppar.

Vi kommer långt ifrån ta upp alla men nedan finns ett urval av de hälsoeffekter Gurkmeja är förknippat med, de står inte i någon rangordning:

Gurkmeja

• har flera läkande egenskaper
• minskar inflammationen
• förbättrar matsmältningen
• är renande för blodet
• skyddar levern mot gifter och stödjer hälsosam leverfunktion
• stärker hudens elasticitet
• ökar ledernas flexibilitet och minskar svullnad
• blockerar bildningen av AGE-komplex (Advanced Glycation end-producs) vilka skadar vävnader såsom diabetisk retinopati, blindhet, grå starr, parkinson och alzheimer
• kan förhindra övervikt genom att minska blodflödet till fettceller
• kan genom innehållet av kurkumin motverka och eventuellt till och med reversera bland annat cancer, artrit och alzheimerz

(källan till hälsoeffekter [3])

Samt en rad andra hälsofördelar – det är stora ord för denna lilla rot, men det är även väldigt mycket forskning som gjorts på just Gurkmeja.

Äta Gurkmeja

Så hur kan man då äta gurkmeja och hur mycket är bra?

Det första man bör vara medveten om är att kroppen inte är jättebra på att ta upp den aktiva antioxidanten kurkumin utan behöver ”hjälp” med detta. En bra bärare och ett transportmedel av kurkumin är fett och för att öka kroppens absorption så kan man ta Gurkmeja tillsammans med svartpeppar vilket innehåller piperin som hjälper upptaget av kurkumin [3].

Det är lite olika bud om vilken mängden som är bra men vanligen brukar måtten en teskedar till en matsked uppges (från 5 ml till 15 ml) som ett fint dagligt mått.

Gurkmeja Köp här

Ett av de absolut lättaste sätten för att få i sig Gurkmeja tycker vi, och som vi använder oss av i vår vardag, är att göra Guldmjölk. Du hittar vårt uppskattade recept på Guldmjölk, tillsammans med en massa andra goda Paleorecept, i Paleoskafferiet.

Färsk gurkmeja kan rivas eller finhackas ner i en sallad, ätas rå som den är eller tillsättas i matlagning – det ger ju även en fin färg till rätten. I kryddan curry är Gurkmeja en del och denna krydda är både användbar och väldigt god! Du kan använda Gurkmeja i bakverk eller i varma drycker då uppvärmningen inte har någon stor inverkan [3].

Gurkmeja guldmjölk

Avslutande ord

Gurkmeja är alltså ett bra och naturligt sätt till att få i sig nyttigheter som har stora hälsoeffekter på både kort och lång sikt.

Genom att få in en fin rutin i din vardag med att t.ex. dricka en kopp Guldmjölk på kvällen så har du taget ett stort hälsokliv på ett både enkelt och gott sätt.

Jenny & Magnus Paleo paleorecept detox hälsodryck

Källor

[1] Food Pharmacy
[2] Wikipedia
[3] Sanna Ehdin

Baka Basvara Benbuljong Bokrecension CookEat Digital Nomad Dryck efterrätt Fasta Föreläsning Glass Glutenfri Gästinlägg Hälsa IBS Jul Kokbok Kost Kostrådgivning Kosttillskott LCHF Lek långkok Marinad Mat Nyhetsbrev Paleo Paleo 30 dagar Paleohelg Paleokokbok Paleolivsstil Paleoskafferiet påsk Ren & Naturlig Mat Springa Squatty Potty Tips Träning Vegetariskt Vila lite Viltkött Vår kokbok Whole30 Yoga Ätbara insekter