För ungeför sex veckor sedan fick vi ett mail från Helen, vi hade inte ”talats” vid tidigare men Helena berättade att hon skulle göra en Whole30 och gärna ville skriva om detta – På vår blogg!
Vi är så tacksamma för att hon kontaktade oss och nu har kämpat med Whole30 i just 30 dagar! Här är sista delen av gästinlägget från Helena på hennes Whole30.
NU ÄR DET KVÄLL DEN SISTA dagen på min Whole30. Min första Whole30 i alla fall. Det kan mycket väl hända att det blir fler! Det är så grymt sorgligt att min resa närmar sig sitt slut. Mailade Magnus för en stund sedan och beklagade mig. Att jag i början kände mig lite förvirrad men att det nu övergått i en trygghet att leva med Whole30. Jag har vetat exakt vad jag fått och inte fått äta. Jag har aldrig behövt fundera på om jag ska smaka av godiset eller inte. Om jag vill ha pasta Carbonara eller ej. För svaret har enkelt, självklart och tveklöst varit ”nej”. I varje given sekund har jag haft svaret. Whole30 har blivit en del av mig. Det har varit en trogen och trygg följeslagare. Det är Jag och Whole30 nu, och vi är så tighta! Imorgon är det ”bara” jag. Men, jag försöker tänka som Magnus så klokt skrev till mig. ”Du och Whole30 har blivit bästa vänner.” För även om Whole30 inte kommer vara integrerat i mig på samma sätt, så kan jag liksom hålla Whole30 i handen nu. Låter väl helt rubbat, men det är verkligen så det känns! Jag har hittat en trygghet.
Inte det allra minsta sugen faktiskt (foto Helena)
Håller ju numera Whole30 i handen (foto Helena)
Jag har insett att jag måste äta lite mera kolhydrater innan högintensiv träning. Det räcker helt enkelt inte med en köttbit med spenat och morötter. Idag provade jag att mosa tre-fjärdeldels banan och blanda med finriven morot och solrosfrön. Kan säga att jag tränade starkare än på länge! Gick på spinning med min favorit-killer-instruktör. ”Nobody is a quitter in my class” är hennes devis, och så är det. Spinnade starkare och svettigare än på länge! Sms-ade glatt min kära vän och berättade om upptäckten med före-tränings-maten. Hon frågade mig då om det var gott att blanda morot och banan. Fick fundera en stund. Men det ärliga svaret är att det faktiskt inte är lika viktigt om något är gott eller ej. Det viktiga är att det GÖR gott, att min kropp behöver denna näring nu för att fungera optimalt. Fyller maten den funktionen så blir den god. Ett fantastiskt sätt att se på mat och näring, måste jag säga. Jag har aldrig någonsin reflekterat över detta förut. Men nu summerar jag ofta min måltid och min dag. Har jag fått i mig varierade grönsaker? Har jag fått i mig tillräckligt med bra fett? När är det mest lämpligt att äta frukt eller bär? Maten är fortfarande en njutning och god, men på ett annat plan. Maten är inte bara till för smaklökarna utan även för resten av min kropp!
Men så är det det där med stenåldersskämten. Jag måste verkligen göra något åt detta. Det skämtas om köttstycken och olika metoder för avrättande av djur. Med eller utan hillebard, list eller ren handkraft. Om det fanns ditten eller datten på stenåldern. Jag menar, om ni nu måste skämta om detta, kan ni snälla, snälla göra det med finess??
Men förutom alla skämt så har jag också mötts av människor som engagerar sig väldigt mycket och är otroligt intresserade och nyfikna. Berättar om egna tankar och glatt skickar länkar och kommer med recepttips till mig, och till och med lånar hem mina nya Paleo-böcker. Ett par av mina vänner har till och med köpt egna böcker! Jag försöker njuta av dessa kloka och engagerade vänner. De andra kommer jag inte nå fram till i nuläget ändå. Att jag är lätt tokig vet dom redan, och personligen tar jag det som en komplimang, men jag vinner inget på att tjata vidare för öron som redan bestämt sig för något annat.
I förra veckans inlägg berättade jag om min räkfond som ilsket bet sig fast med sin doft i hela lägenheten. Det har verkligen varit en följetong som ännu inte riktigt sett sitt slut. Handdukar, kläder, allt luktar fortfarande svagt av räkfond. Älskade tonårsdottern tittade barskt på mig häromdagen och kungjorde att minsann, dom hade vädrat i trapphuset en hel dag när räkfonden skapades. Hade jag verkligen inte märkt det?!?! Nä, jag har nog varit lycklig i min lilla värld. Räkdoft, det känns så ytligt på något sätt! Men imorgon har jag tvättid, så kanske kan Historien om Räkfonden äntligen få ett lyckligt slut! Ja, förutom att det fortfarande finns två burkar med fond kvar i frysen såklart!
En dag hyrde jag mig en bilpools-bil och körde ett par mil till en fantastisk gårdsbutik där djuren går utomhus och äter riktigt gräs! Lammen går i en riktig hage och man kan klappa dom. Tyvärr blev det ett misstag. Jag frågade noga vad det var i isterbanden och fick reda på att det bara var kött. När jag ätit en halv korv insåg jag att de vita klumparna i korven inte var fett utan RIS!!!! Måste erkänna att jag hade en rejäl kris ett par timmar. Jag var nästan gråtfärdig, var fruktansvärt arg och irriterad och funderade på om jag var tvungen att börja om på Whole30 dag 1. Hade kanske varit kul att få blogga lite extra, men det var ju inte så det var tänkt… Mailade Jenny och Magnus i panik! Förstod att jag helt enkelt var tvungen att ta ett eget beslut, att hitta mitt eget sätt att förhålla mig till situationen. Det var verkligen inte något enkelt beslut. Bestämde mig för att det handlade om ungefär en matsked ris. Att jag inte själv orsakat händelsen utan att jag på något sätt var ett offer för yttre faktorer, och dom kan vi inte alltid ha kontroll över. Jag gav inte efter för en extrem längtan efter choklad eller så. Bestämde mig för att denna händelse faktiskt var en del av själva Whole30-resan. En erfarenhet. Ett tillfälle för reflektion. Hur förhåller jag mig till vår omvärld? Hur mycket, eller lite, av vad jag äter kan jag påverka i realiteten? Vad innehåller maten egentligen? Står allt verkligen på innehållsdeklarationen? Vår erfarenhet säger oss att, nej, det kan finns allt möjligt dolt. Socker, smakförstärkare, ris eller häst. Det är riktigt svårt att alltid göra bra val! Ibland vet vi inte ens om hur svårt det faktiskt är!
Riktiga får i en riktig hage som äter riktigt gräs (foto Helena)
Men hur ser mitt liv ut imorgon? Om en vecka? Om ett halvår? Jag har inte riktigt någon aning faktiskt. Det kommer bli mer frukt, för det har jag saknat. Det kommer bli ost, och kanske någon sked fet yoghurt ibland. Men mjöl? Vet inte. Bara jag tänker på bröd eller pasta så känner jag hur magen svullnar upp. Men det kommer testas med glass på kokosmjölk, bollar på torkad frukt och nötter. Men min vardag kommer med allra största sannolikhet till största delen bestå av i princip ren Paleo-kost. Bara måste göra Paleoskafferiets tortilla chips till tacos snart! Lökpaj med ansjovis och chili! Det räcker med att öppna fliken med recept under Paleoskafferiet så inser jag att det finns så otroligt mycket god mat att se fram emot. Rent, Paleo, nyttigt och gott! Det ska bli ett sant nöje att börja botanisera vidare bland all Paleo-mat!
Jag har nu vägt in mig. Dag 1 efter Whole30. Resultatet blev fantastiska 4 kilo mindre, för den som undrar. Kan meddela att även om vikten på något sätt känts nedprioriterad på slutet så har jag onekligen varit nyfiken!
Jag tackar för att ni läst mina tankar, stöttat och peppat mig. Det gläder mig något oerhört när ni skrattat med mig! Nu ska jag hitta mig själv en liten stund i min stenåldershydda. Men jag kommer tillbaka. Så lätt slipper ni mig inte, minsann. Om ett par veckor lovar jag att berätta om Livet Efter. Sköt om er så länge! Kram
/Helena
Vi är glada att Helena delat med sig av sina erfarenheter under hennes utmaning med Whole30. Det har varit fantastiskt att få följa hennes utveckling och läsa dessa personliga och öppna gästinläggen.
Som ni förstår på avslutningen i detta inlägget så är det inte sista gången vi ”hör” av Helena, om ett tag kommer hon med ett nytt inlägg där vi får följa läsa om upplevelserna efter Whole30 och vad som hänt med kosten och livet! Medans vi ser fram emot detta så passa på att titta in på alla länkarna nedan! En härlig och rolig läsning!
Läs om Helenas tredje vecka med Whole30 vecka 3
Läs om Helenas andra vecka med Whole30 vecka 2
Läs om Helenas första vecka med Whole30 vecka 1
Läs också Helenas tankar inför sin Whole30 utmaning
Magnus & Jenny
